Hur har kommunismen och dess organisationer i Sverige förändrats sedan järnridåns fall 1989–1991? När de kommunistiska diktaturerna kollapsade i Östeuropa tvingades svenska kommunister att anpassa sin image, sina begrepp och sin propaganda, även om de grundläggande ekonomiska målen i mångt och mycket står kvar.
Allt om kommunismens ideologi, grundtankar och ekonomiska mål finns på startsidan.
Namnbyte och begreppsmässig förpackning
I samband med Sovjetunionens sammanfall tog Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) bort ordet ”Kommunisterna” ur sitt partinamn och blev enbart Vänsterpartiet. Men förändringen har i hög grad handlat om retorik och paketering:
- Från revolution till samhällsförändring: Ord som ”revolution” har i stort sett ersatts av formuleringar som ”grundläggande samhällsförändring”.
- Från kommunism till det klasslösa samhället: Istället för att öppet tala om att införa kommunism används uttrycket ”det klasslösa samhället” – samma teoretiska mål, men i en språklig dräkt utan historisk belastning.
- Historisk relativisering: Före detta Vänsterpartisten Magnus Utvik (författare till Partiet som kom in från kylan) har beskrivit hur VPK i sina skrifter kallade socialistiska diktaturer för ”demokratiskt socialistiska med vissa inskränkningar”. Protesterna och morden på arbetare i Polen 1970 tystades ner, medan förtrycket i Östblocket omskrevs till att ”demokratin måste fördjupas”.
Lyssna gärna på intervjun i podden Rak Höger den 4 september 2022 på Spotify.
Synen på diktaturer och historia
Historiskt har svenska kommunistiska organisationer konsekvent stöttat vänsterorienterade diktaturer och regimer – i Sovjetunionen, Östeuropa, Kina och Kuba – medan stöd till demokratiska frihetsrörelser i dessa länder lyst med sin frånvaro. Flera framträdande företrädare har i sin ungdom varit aktiva i kommunistiska organisationer eller Ung Vänster utan att uppvisa någon större ideologisk uppgörelse med tankegodset i efterhand.
Ekonomin: Avskaffande av kapitalism och privat ägande
Gemensamt för de svenska kommunistiska grupperingarna och Vänsterpartiets principprogram är målet att avskaffa kapitalismen och den fria marknadsekonomin.
- Statlig och offentlig makt: Det privata företagandet, bankerna och de stora bolagen ska ersättas av statligt eller ”gemensamt” ägande.
- Konfiskering utan besked: Det förklaras sällan hur detta gemensamma ägande ska genomföras i praktiken. Hur och under vilka former ska staten ta över det som svenska medborgare äger direkt eller indirekt via sparande, pensionstrygghet och aktier?
När allt ägs gemensamt genom staten koncentreras all ekonomisk och politisk makt hos politiker och byråkrater – vilket historiskt alltid resulterat i maktmissbruk och avskaffad personlig frihet.
Gemensamt ägande låter kanske bra. Tyvärr innebär det att politikerna får all makt och då makt korrumperar leder det till diktatur.
Kommunistiska partier och rörelser i Sverige idag
Förutom Vänsterpartiet (och ungdomsförbundet Ung Vänster) finns det idag flera mindre, uttalat marxist-leninistiska partier och organisationer i Sverige, bland annat Kommunistiska Partiet (fd. KPML(r)), Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) och olika trotskistiska eller autonoma grupper.